Begravning värdig en statsman

Baltzar von Platen bestämde själv att han skulle bli begravd på en vacker plats utmed sitt livsverk - Göta kanal. I det fick han som han ville, men hans önskan om en enkel begravning, ignorerades helt av Karl XIV Johan som istället såg till att han begravdes med pompa och ståt som den statsman han var. Begravningsakten hölls i Motala söndagen den 7 februari 1830, och ackompanjerades enligt Esaias Tegnér av salut från 800 soldater.

Valde själv sin plats

När Baltzar von Platen bestämt att han ville läggas till sin sista vila intill Göta kanal, utsåg en av befälhavarna vid kanalbyggnaden, löjtnant Sallén, ”Flaggkullen” vid Borenshult för ändamålet. Där planterade han därför popplar, som var Baltzar von Platens älsklingsträd. Platsen föll dock inte von Platen i smaken, utan han valde istället en annan plats där han lät plantera en tät lund av almar och poppel. 

Redan innan sin död hade han föreskrivit att kistan skulle vara gjord av ek samt att den skulle fraktas till Motala på en släde. Kroppen skulle, enligt Baltzars egna instruktioner, balsameras så att hans vänner kunde få se honom. 

Sista resan

Den 6 december 1829 dog Baltzar von Platen i Kristiania i Norge. Redan innan sin död hade von Platen föreskrivit att hans kista skulle vara gjord av ek samt att den skulle fraktas till Motala på en släde. Kroppen skulle, enligt Baltzars egna instruktioner, balsameras så att hans vänner kunde få se honom. Så långt fick han som han ville och den enkla kistan drogs hem av von Platens egna fyra hästar. Men trots att han skrivit till kung Karl XIV Johan och bestämt undanbett sig all ”likbegängelseståt” påbörjades likfärden hem till Sverige den 20 januari 1830 med en storslagen eskort, och den efterföljande begravningen skedde under storartade former.

Efter att liktåget kommit fram till Motala den 6 februari mottogs den döde vid kyrkporten av Göta kanals direktion och kistan öppnades en sista gång så att Baltzar kunde beses av sina vänner, så som han velat. Den 7 februari, som var en söndag, bars han sedan ut till sin grav och under salut av 800 livgrenadjärer sänktes han ner bredvid sitt livsverk, Göta kanal. Enligt muntlig tradition ska även en av de fyra hästarna ha begravts inte långt ifrån von Platens grav.

Platens grav

Baltzar von Platen ville ha en enkel liggande gravsten, som skulle tas från Göta kanals kalkbrott vid Borghamn. På stenen skulle det endast stå B. B. Von Platen, utan vare sig födelse- eller dödsdatum. Anledningen var att Baltzar von Platen ansåg att ”resten veta de.” Inte heller här fick han som han ville. Platens grav är idag ett pampigt monument, där både båtgäster och landbesökare kan stanna till för att visa sin aktning. 

I graven ligger även Baltzar von Platens tre barn; Philip Peter Bogislaus, löjtnant vid artilleriet som avled endast 27 år gammal, Baltzar Julius Ernst, chef för sjöförsvarsdepartementet, statsminister för utrikes ärenden och ordförande i Göta kanalbolag 1855-1857, samt dottern Louise som ingick äktenskap med landshövding greve Arvid Mauritz Posse. Dessutom vilar von Platens övermekanikus för Göta kanals östra linje Gustaf Adolf Lagerheim i graven.

Från början fanns det ingen trappa ner till kanalen. Det visar en litografi från början av 1840-talet av Jacob Fredrik Ek. Troligtvis tillkom både trappa och en brygga vid Platens grav när den mer reguljära passagerartrafiken på kanalen mellan Motala Verkstad och Motala började under 1860-talet. Då var det även vanligt att fartygen hissade flagg och avfyrade kanonskott när de passerade graven för att visa sin aktning för den store kanalbyggaren.