Invignign av västra linjen

Efter att 13 slussar färdigställts under 1822, var kanalbyggets västgötadel redo att öppnas för trafik. På kvällen den 22 september kom kung Karl XIV Johan till Sjötorp för att ge invigningen kunglig glans. Han välkomnades med paraderande trupper och salut, och de nedersta slussarna i Sjötorp lystes upp av brinnande marschaller.

Själva invigningen hölls dagen därpå, efter att kungen intagit sin frukost vid stenbordet som fortfarande står kvar vid kajkanten i Sjötorp. Med von Platen i spetsen för kanaldirektionen välkomnades hans höghet med orden: ”Den dag, å vilken Eders Majestät med upplyst granskning för första gången oavbrutet befar den del av Göta kanal, som förenar Vättern med Vänern och Nordsjön, blir för Sverige i alla tider en högtidsdag, då detta företag varit en önskan, vilken nästan från urminnes tider följt alla Sveriges store konungar och de mest upplyste störste män bland Svea folk.”

Efter tal och mottagning steg kungen ombord på kronans fartyg "Frigga", och färdades under sju timmar genom de nitton slussarna från Sjötorp till den stora bassängen vid Hajstorp. Kanaldirektionen förde fartyget in i första slussen och under färden kantades kanalens stränder av tusentals åskådare. Vid slussarna stod musikkårer uppställda och en slup med regementsmusik ombord följde hela vägen det kungliga fartyget. Utöver det utgjordes eskorten även av två däckade kanonslupar och flera mindre fartyg. 

Stor fest i Hajstorp

Vid 18-tiden på kvällen kunde Karl XIV Johan landstiga i Hajstorp under ett högljutt jubel. Orkestrar spelade även här, och en stor skara människor hade samlats för att bese konungen och Baltzar von Platen. Middag och fest för 200 personer väntade, och senare på kvällen fick von Platen emotta Serafimerordens blå band ur kungens hand.

Dagen efter presenterade Baltzar von Platen några av bolagets tjänstemän och de anställda engelska verkmästarna för kungen. De fick alla ta emot en guldmedalj ur kungens hand, för sin stora skicklighet, sin flit och sin möda under kanalbygget.

Etthundra år senare var det återigen dags för Hajstorp att ta emot grevar, baroner, biskopar, militärer, landshövdingar och en kung, som nu hette Gustav V. I början av 1900-talet hade en minnessten rests i Hajstorp, och kungen lade nu vid 100-årsjubileumet av invigningen till en platta med sitt signum. Kungen höll också ett tal där han tackade de män som fört fram idén om, och möjliggjort, Göta kanal. Själva minnesfesten hölls senare på kvällen i Mariestad.

Ytterligare etthundra år senare, var det dags att fira 200-årsjubileum. Denna gång gjordes det utan kunglig närvaro, men med lika mycket pompa och ståt och vid samma minnessten.