Smått och stort genom åren - en tidslinje

Göta kanal har funnits i 200 år, och otroligt mycket har förstås hunnit hända under den här tiden. Det går inte att på ett övergripande sätt samla precis allt i en sån här lista. Men vi har försökt ta med ett antal viktiga händelser genom åren, och blandat dem med en del kuriosa. 

1808
Baltzar von Platen får möjlighet att presentera sin idé om Göta kanal för kung Gustav IV Adolf. Samma år anländer Thomas Telford till Sverige för att hjälpa von Platen att staka ut den tänkta kanalen.

1809
Kung Gustav IV Adolf avsätts och riksdagen beslutar om byggandet av Göta kanal.

1810
De första spadtagen till kanalbygget tas i Motala och i Forsvik.

1813
De första engelsmännen anländer till kanalbygget, för att arbeta som arbetsledare och leda yrkesutbildning av de svenska arbetarna.

Samma år står även den första slussen, den i Forsvik, färdig och döptes till Karl XIII efter den regerande kungen.

1814
Samuel Bagge får riksdagens uppdrag att utreda de alldeles för höga kostnaderna för kanalbygget. Tyvärr omkommer han i en storm på Vättern och tar stora delar av bokföringen med sig ned i djupet.

1815
Orosmolnen hopar sig över kanalbygget, när kritiken i riksdagen ökar till stormstyrka.

Samma år grundas kanalskolan i Tåtorp och får bröderna John och Nils Ericson som elever. Här fick de lära sig planimetri, geometri och konsten att med laveringar skugga mekaniska delar på ritningar eller nivåskillnader på kartor.

1817
Flera framsteg görs i byggandet, och den bestämmande slussen mot Vättern, i Motala, blir klar. I september samma år öppnas sträckan Hajstorp-Forsvik och innan vintern hann ett 40-tal fartyg passera. Många av dem med proviant och utrustning till arbetsstationerna västerut.

1819
Karl XIV Johan fattar det slutliga beslutet om bygget av Karlsborgs fästning, som från början hade namnet Vanäs. Fästningen var en central del i den centralförsvarsplan som regeringen antog efter ryssarnas upprepade angrepp mot Finland och förlusterna av de östra landsdelarna 1809. Planen förespråkades ivrigt av statsrådet Baltzar von Platen som ska ha sagt:

”Vanäs är alltså medelpunkten för landets försvar och denna punkt är upptäckt genom Göta kanal, den utvecklas genom Göta kanal.”

Tanken var att man i krigstid, via Göta kanal, skulle kunna sätta kungafamiljen, regeringen, Riksbankens guldförråd och kronjuvelerna i säkerhet i Karlsborg, Sveriges reservhuvudstad.

1822
Den västra delen av Göta kanal öppnas och invigs med kunglig glans. Baltzar von Platen får i samband med det ta emot Serafimerorden för sina insatser.

Samma år grundas Motala verkstad för att kunna möta byggets ökande behov av mekaniska hjälpmedel och slussportar.

1824
Spetsnäskanalen skapas genom sprängningar tvärs genom Spetsnäset.

1829
Baltzar von Platen genomgår sin sista prövning vid 1829 års riksdag. Därmed löser han slutligen finansieringsfrågan för färdigställandet av Göta kanal. Några månader senare avlider han i Kristiania.

1830
Baltzar von Platen begravs invid Göta kanal i Motala.

1832
Det 22 år långa bygget är äntligen färdigt! Hela Göta kanal invigs med pompa och ståt av kung Karl XIV Johan.

1837
När H.C. Andersen var 32 år reste han till Sverige för att ta kanalvägen till Stockholm. Året var 1837. Han var ganska okänd som författare i Sverige just då, men med sig i bagaget hade han sin nya roman ”Improvisatören” som han visste var ett framsteg. Han ville gärna träffa författarinnan Fredrika Bremer. ”På resor har jag alltid lyckan med mig, så det mesta jag önskar blir uppfyllt” sa han till kaptenen. Och mycket riktigt, i Vänersborg steg fröken Bremer ombord. Under natten som följde steg han upp för att se soluppgången över Värnen. Det gjorde även Fredrika Bremer. Ivrig att få prata med henne lånade han ut sin nya roman till henne, vilket ledde till en bestående vänskap.

1846
Den första propellerbåten trafikerar Göta kanal. Båten hette Linköping och va, Sveriges första propellerbåt. Propellerfartygen blev realitet genom John Ericssons utveckling av propellern 1843, och slog nu snabbt ut de svårhanterliga hjulångarna från kanaltrafiken.

1862 
Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg fullbordas. Kanalbolaget sänkte då sina biljettpriser med 20%, vilket ledde till att passagerartrafiken ökade markant under 1860-talet. Men efter den inledande uppgången fick sig passagerartrafiken en knäck och den ena båten efter den andra fick lägga ned trafiken mellan Stockholm och Göteborg.

1870
Postbefordrande båtar införs på Göta kanal. Kaptenen fungerade då som postmästare och stämplade alla brev. Detta upphörde 1951.

1887
Sven Hedin reste med en kanalbåt från Göteborg till Stockholm när han var 22 år, det här var år 1887. Med på båten fanns även den kände dramatikern Henrik Ibsen, han var då 60 år. De två herrarna spenderade den mesta av tiden på båten i matsalongen i långa samtal med varandra.

1904
Ångaren Mars far med en sådan fart genom Brådtoms sluss att de nedre slussportarna splittras.

1919
På långfredagen inträffar en tågolycka vid järnvägsbron i Motala. Det var ett fjärrgodståg från Hallsberg med 52 vagnar, som fick framåtsignal av stinsen vid Motala station. En växel låg dock fel och gjorde att tåget rusade in på ett stickspår som slutade ovanför Göta kanal. Dagen efter kunde man läsa i Motala tidning:

”En ny märklig järnvägsolycka, som dessbättre ej krävde något människoliv utan inskränkte sig till materiell skada, inträffade i går f.m. i Motala, då ett godståg rusade igenom en stoppbom och ned för kanalbanken och stannade alldeles vid vattenbrynet … Lokomotivföraren C Zackrison, Mjölby, som förde tåget, märkte redan innan loket passerat växeln att den ej låg rätt och slog genast back samt blåste stoppsignal. … Loket rusade genom det starka betongvärnet och nedför banken och blev stående i 45 graders vinkel alldeles invid vattenbrynet. Lokomotiveldaren hoppade av loket, då han insåg, att en katastrof var oundviklig, men lokomotivföraren stod kvar på sin post, och endast tack vare hans påpasslighet och sinnesnärvaro avvärjdes en olycka som kunnat få fruktansvärda följder.”

1920
Slutpunkten för den organiserade skjutsningen i större skala på Göta kanal. Segelfartygen minskade i antal och de kvarvarande försågs med hjälpmotorer för att kunna gå för egen maskin i kanalen. Under andra världskriget gjorde dock skjutsningen en sista dödsryckning när tillgången på drivmedel var begränsad. Hästar och skjutskarlar lejdes och en provisorisk taxa utfärdades. En av de sista, kanske den sista, skjutsningen ägde rum den 13 augusti 1941 mellan Riksberg och Sjötorp.

1922
I samband med Västgötalinjens 100-årsfirande 1922 närvarade Gustaf V och andra kungligheter. Från Töreboda järnvägsstation promenerade kungafamiljen på en röd matta ner till kanalen där tre kanalbåtar väntade. Vid Hajstorp hölls tal och trotjänare vid kanalen fick medalj.

1930-33
En ny och rakare passage sprängs vid Lanthöjden, och en konstgjord ö bildades mellan de båda kanalsträckningarna.

1931
Mitt i högsommaren brakar ångaren Juno rakt in nedre slussporten i Söderköpings sluss. Som tur är inträffade inga större skador på vare sig båten eller någon passagerare, trots att Juno gjorde en praktfull luftfärd med avslutande magplask ned i kanalen öster om slussen. Om inte övre slussportsparet slagit igen och hållit emot vattenmassorna hade en katastrof med stora översvämningar kunnat vara ett faktum. Av det nedre portparet fanns endast drivved kvar, som låg och flöt mellan Söderköping och Mem. Reparationslaget arbetade dag och natt i nio dygn för att reparera slussen.

1956
Ångaren Ariadne får vid en slussning i Hajstorp inte stopp på maskin utan kör rakt in i slussporten. Båten hade medverkat i inspelningen av den svenska långfilmen Skorpan, med bland annat Nils Poppe, Marianne Bengtsson och Holger Löwenadler, som spelats in vid Bergs slussar, i Söderköping och i Töreboda. Natten mellan den 30 juni och 1 juli gick Ariadne efter avslutat inspelningsarbete västerut på kanalen. I den nedre slussen i Hajstorp misslyckades man dock med att få stopp och fortsatte istället i full fart framåt. Mellanporten rammades innan båten tog ett stort skutt ned och krossade även den nedersta porten i slussen. Ingen människa skadades som tur var, men den materiella förstörelsen blev stor när slussens vattenmassor sprängde slussporten. Dessutom blev det totalstopp för trafiken på kanalen under två veckor mitt i sommaren.

1970-talet
Det årtionde då turismen med svenska fritidsbåtar tog fart på riktigt. Anledningen var ökat välstånd och längre semestrar, och det väckte Göta kanal ur sin törnrosasömn. Turisterna började komma i allt större skaror och kanalen rustades upp för 45 miljoner kronor. Bland annat mekaniserades ett stort antal av de handdrivna slussarna.

1972
Ljungsbro Akvedukt invigs, trots att Kanalbolaget redan från början visat skepsis mot Vägverkets förslag på konstruktion. Bolaget hade 150 års erfarenhet av hur kanalbottnen fungerade och förordade därför en annan konstruktion med tätande lera i botten. Vägverket skrattade åt 1800-talsidéerna och byggde efter sina egna principer. Men redan under akveduktens första säsong hände det som inte fick hända - akvedukten läckte. Ett läckage hade uppstått i skarven mellan betongen och massorna i kanalbanken och under tre veckors tid fick grodmän gå ner och täta botten var tjugonde minut. Vintern 1971-72 fick sedan ägnas helt åt arbetet med tätning av akvedukten, och ett flertal olika metoder testades utan lyckat resultat. Slutligen bestämde man sig för att pröva den gamla beprövade tekniken med puddlad lera, och det fungerade! Än idag är botten därför tätad med en hårt stampad blandning av lera, matjord och kiselsand. 

1978
AB Göta kanalbolag registreras, då staten blir ägare till kanalbolaget. Köpeskillingen var 5,7 miljoner kronor och i köpet ingick kanalanläggningarna, tjänstebostäderna och 3800 hektar skog.

1981
Den första Göta kanal-filmen, Göta kanal – vem drog ur proppen? har premiär på svenska biografer. Senare filmer är:
2006 Göta kanal 2 – kanalkampen
2009 Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet
2022 Göta kanal 4 – Vinna eller försvinna

2000
Göta kanal utses till Årtusendets svenska byggnadsverk

2014
Genom historien har det vid några tillfällen hänt att kanalens kanter brustit och orsakat jordskred. Ett av dessa tillfällen var vid Duvkullens nedre sluss vintern 1974-75. Då rasade båda sidorna av kanalen in, och kanterna pålades därför som förstärkning vid återställningen. Nästan 30 år senare upptäcktes att pålarna börjat bli dåliga och arbetet med att byta dem samt att anlägga ny strandskoning påbörjades under vårvintern 2014. Grävmaskinisten som arbetade med pålningen kände dock att något var fel, och körde undan från platsen. Strax därefter sjönk marken han just stått på 2 meter nedåt, och ett avsnitt på 30 gånger 50 meter av kanalbanken rasade ned i den tomma kanalen. Raset ledde till en förstudie som visade på ett akut behov av omfattande renoveringar av Göta kanal. Det blev en väckarklocka för både AB Göta kanalbolag och ägaren svenska staten, och även startskottet för det omfattande renoveringsprogrammet Göta kanal 2.0. Programmet sjösattes under vintern 2015-16 med målet att renovera stora delar av den ursprungliga kanalkonstruktionen. Det är den mest omfattande insatsen som genomförts sedan kanalen invigdes 1832.