Historiska frågor - och svar

När började Göta kanal att grävas?
Göta kanal började grävas 1810 och grävandet startade samtidigt i Motala och i Forsvik. Totalt tog det 22 år att bygga Göta kanal. Slussen i Forsvik är den äldsta slussen i hela systemet och det är också den enda slussen som är uthuggen ur berg. 

Hur många män behövdes för att gräva Göta kanal?
Under hela byggnationen deltog sammanlagt runt 58.000 soldater men också civila och ungefär 200 ryska desertörer. Det finns fakta på att det under 1812 arbetade cirka 7000 man samtidigt med att gräva, spränga och schakta bort jord. 

Varför har man grävt kanalen så krokig?
Man har följt den naturliga höjdkurvan i naturen så att man har kunnat använda ena sidan som ”vägg”. Då behövde man bara bygga en bank på kanalens ena sida. På så sätt kom även alla jordmassor som grävdes upp till användning, och inget behövde fraktas bort. 

Varför grävde man en kanal när det finns vattendrag bredvid?
Även i de naturliga vattendragen hade man varit tvungen att bygga slussar. Det är mycket svårare både att bygga och att reparera slussarna om man måsta dämma upp naturliga vattendrag. I naturliga vattenleder varierar vattenståndet också mycket, vilket ställer till problem, speciellt i slussarna.

Vad hade kanalbygget för betydelse för vår historia?
Den moderna verkstadsindustrins utveckling i Sverige är troligen den viktigaste betydelsen som kanalen haft för landet. På Motala verkstad fick blivande ingenjörer och verkmästare utbildning i modern verkstadsindustri. Här utvecklades ett stort kunnande i gjutjärnsteknik som kom landet till godo. Samtidigt växte Motala till en modern industristad. Karlsborgs fästning ses som en direkt följd av kanalbygget. När Sverige förlorade Finland 1809 ansåg man att Stockholm låg för oskyddat, nära fiendeland. Det som behövde skyddas vid krig, vapen, guld, kungafamiljen, regeringen mm, skulle vara säkrare på en stark fästning inne i landet. Kanalen gjorde transporten dit möjlig. Det tog nästan 100 år att bygga Karlsborgs Fästning, 1820-1909, men den blev ändå aldrig helt färdig och togs aldrig i bruk för sitt ursprungliga ändamål. Under andra världskriget förvarades guldreserven här. Numera har Livregementets Husarer, K3, Fallskärmsjägarskolan och Försvarsmaktens överlevnadsskola sin förläggning på fästningen. Förutom försvarsverksamheten finns civila bostäder, affärer, café och museum inom fästningsområdet. Kanalen är idag ett av Sveriges starkaste turistiska varumärken.

Användes några smarta lösningar som fungerar än idag?
När man läser på om hur kanalen är byggd blir man imponerad av hur genialt, men enkelt, man löst olika problem. Stämportarna är ett exempel. Det är portar som alltid stod öppna på flera ställen i kanalen, särskilt på längre sträckor utan slussar, och de hade två syften. Skulle ett ras inträffa i kanalen, så slog de automatiskt igen av vattensuget. På så sätt tömdes bara en kortare sträcka och förstörelsen kunde minimeras. Att det fungerade fick man bevis för 1847 när högbanken i Venneberga brast. Bara 100 meter bort slog stämporten igen och hindrade att en längre sträcka tömdes. Idag är dock stämportarna låsta och stängs inte automatiskt. Stämportarnas andra funktion används dock fortfarande, och det är att kunna tömma kortare sträckor av kanalen för reparationer. 

Vid kanalbyggandet var man tvungen att korsa både bäckar och större vattendrag. Detta vatten ville man inte ha in i kanalen. Dels blir det svårt att reglera vattenståndet, till exempel skulle bassängerna vid slussarna fyllas väldigt snabbt vid vårfloden. Dels skulle vattnet föra med sig en massa slam, som skulle göra kanalen för grund. Därför finns ett imponerande system av bigravar (diken) och stensatta kulvertar under kanalen, som leder vattnet till andra flöden. Vissa av kulvertarna är en manshöjd höga och de fyller fortfarande samma viktiga funktion.

Hur mycket vatten rymmer en sluss?
Det är lite olika eftersom djupet i slussarna varierar, vilket i sin tur beror på att höjdskillnaderna är olika. Man brukar säga att en ”normal” sluss innehåller ca 750 kubikmeter vatten. (1 m3 = 1000 l)

Hur får man upp vattnet igen när man tömt ur slussen för att ta ner båtarna?
Det fylls på av det naturliga flödet uppifrån. Inget vatten pumpas upp. I Västergötland är det sjön Viken som fyller på kanalen och i Östergötland kommer vattnet från Vättern. Kanalen passerar också andra sjöar som fungerar som vattenmagasin.
 

Hur öppnas en slussport?
För att portarna ska gå att öppna måste vattenståndet på båda sidorna om den vara exakt lika. Bara fem centimeters skillnad gör att påfrestningen på portarna blir för stora och ställer till skador. Slussbassängerna fylls genom luckor, som öppnas uppåt, i portarna. De allra första portarna öppnades med hjälp av stora bommar som man sköt framåt, men redan 1847 hade alla portar i Östergötland fått gångspel med kuggar, som gjorde arbetet betydligt enklare. 1969 var det dags att modernisera portarna igen. Då sattes elmotorer på dragbommen på bl.a. sjuslussarna i Berg. Nio år senare började man införa hydraulik och sedan 1988 drivs i stort sett alla slussar hydrauliskt. Handdrivna slussar finns dock kvar i Borensberg och Tåtorp.

Hur byggs en slussport?
Från början var alla portar gjorda av trä eller av gjutjärn med träplank. Under 1970-talet byttes flera till svetsade stålportar, som man idag efterhand åter ersätter med gjutjärnsportar. Måtten varierar på portarna, men att bygga nya gjutmodeller för varje port skulle bli alldeles för dyrt. I stället försöker man bygga modeller med passbitar om en decimeter. Modellerna tillverkas av ett snickeri i Kristinehamn och portarna gjuts i Mölltorp. Kostnaden ligger på ca en halv miljon kronor per portpar.